Engelskan i Australien fyller 253

Denna vecka har bloggen australiskt tema p.g.a. två för Australien viktiga datum. Den 25 april infaller minneshögtiden Anzac Day; namnet kommer från akronymen ANZAC ’Australian and New Zealand Army Corps’. Anzac Day högtidlighåller minnet av dem som tjänat Australien och Nya Zeeland i väpnade konflikter och fredsbevarande uppdrag. Datumet valdes eftersom Gallipolikampanjen, som kostade över 11.000 australier och nyzeeländare livet under första världskriget, inleddes den 25 april 1915.
 
Men dagens datum, den 29 april, är också signifikant: denna dag år 1770 landsteg James Cook i vad som på engelska kom att kallas Botany Bay nära nuvarande Sydney. Namnet har faktiskt en svensk koppling: det kommer av den rika flora som Sir Joseph Banks och den svenske Linnélärljungen Daniel Solander, som var med på Cooks expedition, fann på platsen! Storbritannien kom sedermera att etablera straffkolonier i Australien (landet hade nyligen förlorat sina nordamerikanska territorier och behövde därmed en ny plats för ändamålet). Den första kolonin anlades i närliggande Port Jackson först 1788, men Cooks landstigning den 29 april 1770 var ändå på sätt och vis startskottet för vad som skulle bli Storbritanniens kolonisation av Australien.
 
Botany Bay i dag, med två av Sydneys flygplats landningsbanor som sticker ut i bukten. Creative Commons: Cnes. En del av den södra udden heter Cape Solander efter Daniel Solander.
 
 
Kolonisationen fick djupt tragiska konsekvenser såväl för den ursprungsbefolkning som bebott kontinenten i mer än 40.000 år som för dess språkliga mångfald. Ursprungsbefolkningen utsattes för sjukdomar den saknade resistens mot, massakrer och diskriminering; dessutom togs ett stort antal barn från sina familjer och tvångsassimilerades (de ”stulna generationerna”). Av de mellan 250 och 350 språk som talades i Australien när europeerna anlände har majoriteten dött ut. De medlemmar av grupperna Eora, Dharawal och Dharug som bebodde området dit Cook anlände 1770 hade därmed föga anledning att fira.
 
Kolonisationen blev också början på utvecklingen av australisk engelska som en egen dialekt av det engelska språket. Det är denna dialekt som är huvudämnet för blogginlägget. 
 
Australisk engelska uppvisar jämförelsevis lite regional variation; det finns givetvis skillnader beroende på varifrån man kommer, men de är mindre och färre än i många andra engelska dialekter. Däremot finns det social variation. Diftongen /eɪ/, som i Australia, uttalas till exempel med initialt a-ljud, ä-ljud eller e-ljud beroende på vilken social grupp man tillhör.  
 
Sett till uttalet är australisk engelska tydligt påverkad av de dialekter som användes i sydöstra England under 1800-talet. Två viktiga förändringar skedde i dessa dialekter efter att engelskan etablerats i Nordamerika men före den storskaliga migrationen till Australien, vilket förklarar varför de återfinns i australisk engelska men (till stor del) saknas i amerikansk engelska.
 
Till att börja med uttalas /r/-ljudet i australisk engelska vanligtvis bara om det följs av vokalljud; ord som horse och cart saknar alltså /r/. Detta /r/-ljud försvann gradvis i sydöstra England under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet. De flesta engelsktalande australier använder också olika vokaler i orden bath och trap, i likhet med personer från sydöstra England men till skillnad från t.ex. de flesta amerikaner. (Även detta är en utveckling som var för ny för att sprida sig till Nordamerika.) Dock är vokalen i bath inte i allmänhet det bakre [ɑ:] som man hör i Londonområdet (ungefär som i svenskans hat), utan en lång främre vokal [a:] (ungefär som en längre version av vokalen i svenskans hatt). Dessutom omfattar inte denna skillnad lika många ord som i sydöstra England: ord som dance och branch uttalas med vokalen i trap snarare än vokalen i bath av många australiensare (i likhet med det vanligaste amerikanska uttalet). 
 
Australisk engelska har givetvis också utvecklat sina egna särdrag. Ett av dessa är att samtliga korta vokalljud som uttalas med tungan långt fram i munnen har kommit att vandra uppåt: tungan är alltså närmare gommen än i motsvarande uttal i många andra dialekter. Om en australiensare säger sat kan det låta nästan som när en engelsk person säger set, set kan på samma sätt låta likt engelskt sit, och sit i sin tur ungefär som svenskans sitt. (En expert på engelskans dialekter berättade en gång för mig att en australiensisk kollega till henne gjort sig impopulär på Shetlandsöarna genom att uttala namnet på ögruppen på ett sätt som lokalbefolkningen uppfattade som the Shitland Islands.)
 
Även när det gäller grammatik och ordförråd påminner australisk engelska mer om brittisk än om amerikansk engelska, med vissa undantag. Till dessa undantag hör att kollektiva substantiv (ord som i singularis betecknar en grupp individer, som team och government) tar singulara verb oftare än i brittisk engelska: många australiensare säger alltså, i likhet med amerikaner, The government has made a decision snarare än det brittiska The government have made a decision. Man säger också på amerikanskt vis eggplant snarare än, som i England, aubergine. Dessutom har australisk engelska självklart ett eget ordförråd; t.ex. används ordet beaut som adjektiv och adverb ’vacker(t), bra, utmärkt’, som i a beaut morning och You sang really beaut. Vissa ord har också lånats in från ursprungsbefolkningens språk, t.ex. billabong från Wiradhuri; i Sverige är ordet kanske mest känt som namnet på ett klädmärke, men i Australien betecknar det en vattenmassa som bildats av en flodgren vars koppling till huvudfloden sedan förlorats (t.ex. när en översvämning drar sig tillbaka).  
 
En särskild australiensisk specialitet är förkortningar med tillagda ändelser: en eftermiddag kan vara en arvo (från afternoon) och en person vars officiella namn är Barry kan få smeknamnet Bazza. Ändelsen ie är särskilt vanlig: den läggs till förkortade ord ungefär som svenskans is (t.ex. dagis). En grillfest kan vara en barbie (från barbecue), och en australiensare som besöker vissa delar av Sverige under den varma årstiden skulle säkerligen beklaga sig över alla mozzies (myggor, från mosquitoes)!