Homonymi: en svår nöt att knäcka (inget för nöt)
En bild en gammal kamrat nyligen skickade mig (se nedan) inspirerade mig till ett blogginlägg om vad språkvetare kallar homonymi. Om två ord är homonymer har de samma form (stavning, uttal etc.) men helt olika betydelse. Ursprunget till ordet homonym är grekiskt och det betyder ungefär ’samma namn’, alltså två skilda saker som råkar heta likadant.
Detta kan låta lite krångligt, men låt oss ta ett exempel! På engelska kan bank bl.a. syfta på landområdet som löper längsmed ett vattendrag såväl som på en finansiell institution som ägnar sig åt att placera sparares pengar, låna ut pengar till investeringar och dylikt. Orden ser precis likadana ut och böjs likadant, men detta är en slump eftersom de har olika ursprung. En bank som har med vattendrag att göra är ett lån från fornnordiskan. En bank som har med pengar att göra är däremot ett lån från franskan (som i sin tur fick det från italienskan; från början är det ett senlatinskt ord för marknadsstånd). Dessa två ord, som båda har formen bank, är alltså homonymer.
Ett annat bra exempel är date, som kan betyda både ’dadel’ och ’datum’. Båda betydelserna har kommit från franskan, men de har olika ursprung längre bakåt i tiden: date ’dadel’ kom antagligen till franskan från ett semitiskt språk via grekiska och latin, medan date ’datum’ har sitt ursprung i latinet. Återigen råkar två obesläktade ord alltså ha fått samma form, så date ’dadel’ och date ’datum’ är homonymer. Den moderna betydelsen date ’romantiskt möte’ är däremot en senare utveckling av ’datum’-betydelsen. Betydelserna ’datum’ och ’romantiskt möte’ är därmed i stället ett exempel på polysemi, d.v.s. att ett och samma ord har flera besläktade betydelser. Venndiagrammet nedan täcker alla tre betydelserna!
Det finns många sätt att ta fel på en date, beroende på om man är incel, Excel eller gillar torkad frukt.
Ibland kan det vara svårt att skilja på homonymi och polysemi. Engelskans substantiv spring kan bl.a. betyda ’källa’ (till ett vattendrag), ’vår’ (som årstid) och ’(metall)fjäder’. Dessa betydelser är alla historiskt besläktade; de har det gemensamt att något (antagligen löv, blommor etc. i betydelsen ’vår’; jämför fall ’höst’, då löven faller till marken) slår ut, studsar upp eller dylikt. (Verbet spring är även det kopplat till den beydelsen.) Men människor med engelska som förstapråk i dag ser antagligen inte denna historiska parallell utan betraktar årstiden som väsensskild från metallfjädern, alltså som homonymer.
Men vad har då detta med nöt att göra? Jo, svenskans ord nöt ’frukt med hårt skal och fet ätlig kärna’ och nöt ’tamt oxdjur’ är just ett annat exempel på homonymer. Deras former har fallit samman men var olika från början; i fornengelskan var frukten en hnutu men oxdjuret en neat (det senare ordet är numera inte i allmänt bruk i engelskan men har överlevt i svenskan). På svenska har orden dock olika genus för de flesta språkanvändare: frukten är ett en-ord men oxdjuret ett ett-ord. De gamla germanerna tyckte alltså inte att nötter och biffar smakade likadant!