Om (o)förutsägbara transatlantiska uttalsskillnader
Det är säkert välbekant för bloggens läsare att uttalet i England och USA skiljer sig åt i vissa avseenden. De flesta amerikaner uttalar r:en i ord som horse och cart, medan de flesta som kommer från England inte gör det. Nästan alla amerikaner har ett ä-ljud i ord som bath och dance, medan många från i synnerhet sydöstra England har ett bakre a-ljud, ungefär som i svenskans bad, i samma ord. Dessa skillnader är ganska välkända och tas ofta upp i böcker som beskriver skillnader mellan amerikanskt och brittiskt uttal. (Termerna amerikanskt och brittiskt är dock en grov generalisering; skottar, irländare och en del av invånarna i sydvästra England har exempelvis r-ljud i horse och cart, medan den traditionella New York-dialekten saknar det.) Det här inlägget handlar dock om några uttalsskillnader som kanske är mindre välbekanta.
I många lånord från andra språk skiljer sig uttalet av ord på sätt som inte följer de vanliga mönstren. I en del ord med italienskt ursprung är fördelningen ibland faktiskt direkt oväntad. Amerikaner brukar uttala ord som pasta och lasagna med bakre a-ljud i den betonade stavelsen, medan britter använder ä-ljud. Här är alltså förhållandet det omvända jämfört med bath och dance!
I vissa andra lånord från romanska språk har brittisk engelska kort å-ljud; det gäller t.ex. baroque och Bogotá, Colombias huvudstad (namnet är en förspanskad version av chibcha-ordet Bacatá). Detta korta å-ljud finns inte i de flesta amerikanska dialekter. Det vanligaste mönstret är då att brittiskt kort å-ljud motsvarar amerikanskt bakre a-ljud, som i stop och cot (alltså samma ljud som i amerikanskt uttal av pasta och lasagna ovan). Men i lånorden ovan har amerikansk engelska i stället en ou-diftong: baroque och Bogota är t.ex. ”bö-RÅCK” och BÅGG-ö-TAA” för en britt men ”bö-ROUK” och ”BOU-gö-TAA” för en amerikan.
I vissa lånord från franskan finns det i amerikansk engelska en tendens att ligga närmare uttalet på källspråket, medan brittiskt uttal anpassas mer till engelskans egen ljudbild. Här är det framför allt betoningen som påverkas. Medan franskan lägger betoningen i slutet av orden finns det i germanska språk en stark tendens att betona första stavelsen. I ett mindre antal franska lånord som cafe, ballet och garage har betoningen flyttats till första stavelsen i brittisk engelska enligt germanskt mönster, medan det amerikanska (och svenska) uttalet behåller den franska betoningen på sista stavelsen; cafe blir t.ex. ”KÄ-fei” i England men ”kä-FEI” i USA.
Vissa små uttalsskillnader mellan dialekterna kommer man antagligen bara på genom att utsättas för dem. Amerikansk engelska har t.ex. tonlöst (svenskt) s-ljud i slutet av orden erase och diagnose, medan brittisk engelska har tonande s-ljud i samma ord. Jag hade själv ingen aning om denna skillnad tills nyligen, då jag uttalade orden och min fru, som är från USA, märkte att jag använde tonande s-ljud. Eftersom svenskan saknar tonande s-ljud och jag därmed fick lära mig att uttala detta språkljud som ung vuxen använder jag det ibland felaktigt på engelska, men i just dessa fall hade jag tydligen omedvetet tillägnat mig det brittiska uttalet.
Jag avslutar inlägget med grundämne nummer 13, som på svenska och brittisk engelska stavas aluminium men i USA kallas aluminum. Här är såväl stavning som uttal olika: brittiskt ”äll-ö-MINN-i-öm” motsvaras av amerikanskt ”ö-LUU-mön-öm”. Faktum är att skillnaden var långt ifrån så tydlig så sent som på 1800-talet: båda formerna förekom då på båda sidorna Atlanten. Det var först på 1900-talet som aluminium kom att tydligt dominera i brittiska texter, medan samma forms öde beseglades i USA när the American Chemical Society år 1925 slog fast att det var aluminum som gällde!
Den amerikanske artisten Snoop Dogg fick mycket uppmärksamhet i sociala medier när han följde USA:s olympiska trupp på plats under OS i Paris tidigare i år. De många fotona av honom har också blivit en rik källa till memes. Här låter ordboken Merriam-Webster hans förvåning illustrera en amerikans reaktion på den brittiska formen.