Krabater med kravatter
I dag, den 18 oktober, infaller internationella slipsdagen. Slips är ett tyskt lånord som kom in i svenskan på 1800-talet. På flera andra europeiska språk, bl.a. franska, är det dock ordet som motsvarar svenskans kravatt som används om slipsar; även på svenska kan kravatt förvisso syfta på en slips eller fluga, men det används oftare om mer halsduksliknande plagg. I just detta blogginlägg är det dock kravatten som står i centrum!
Kravatten (på engelska cravat) kom på tal eftersom jag när detta skrivs är nyss hemkommen från en kortare semester i Kroatiens näst största stad, Split. Staden erbjuder såväl utsökt mat som fantastisk historia, med Diocletianus romerska palats som kronan på verket.
Kampanilen på Sankt Dominus katedral i Split, vars huvuddel ursprungligen är den romerske kejsaren Diocletianus mausoleum. Det romanska tornet på bilden är dock av nyare datum (1100-tal). Privat foto.
Men vad är då sambandet mellan kroater och kravatter? Uppmärksamma läsare har kanske redan noterat en viss likhet mellan de två orden. Likheten är ingen slump: de har samma ursprung! Både svenskans kravatt och engelskans cravat är lån från franskan, där ordet cravate också kunde betyda ’kroat’. Kopplingen kommer sig av att de linnehalsdukar som bars av kroatiska legosoldater blev på modet i Frankrike på 1600-talet. Ur dylika accessoarer har dagens fluga och slips utvecklats. Själv föredrar jag slips framför mer halsduksliknande kravatter, som bilden nedan antyder.
Här rankas herrmode i mem-format. Man hänger väl med.
Faktum är att ännu ett substantiv i svenskan har samma ursprung som kroat. Det rör sig om krabat, som vi också lånat in, men denna gång från lågtyskan. De kroatiska soldaterna blev under trettioåriga kriget beryktade inte bara för sin trendsättande halsbeklädnad utan även för sitt adrenalinstinna beteende på slagfältet, och denna vildsinthet gav tyskan – och sedan svenskan – ett nytt ord för ett högaktivt barn!